Våra barn och ungdomar rör sig alltför lite! Läs mer om folkhälsans resultat från 2017/18 och ta del av en artikel i ämnet. Folkhälsan menar att det finns en koppling mellan minskad fysisk aktivitet och en ökad ohälsa.
Det är fortfarande få som når rekommendationen om minst en timmes fysisk aktivitet om dagen.När det gäller psykosomatiska besvär har folkhälsomyndigheten tidigare presenterat resultat från 2017/18 som visar att självrapporterade psykosomatiska besvär, såsom huvudvärk, nedstämdhet och sömnsvårigheter, har ökat bland 11-åringar mellan åren 2013/14 och 2017/18. För flickor har andelen med flera psykosomatiska besvär ökat från 30 till 41 procent, medan andelen bland pojkar har ökat från 19 till 30 procent.
Resultaten i Folkhälsomyndighetens rapport stöds av andra studier där man inte frågat om, utan mätt barnens och ungdomarnas aktivitet. Studien Riksmaten ungdom som genomfördes läsåret 2016/17 visade att en minoritet – 44 procent av killarna och 22 procent av tjejerna – kom upp i den rekommenderade timmen fysisk aktivitet per dag. Den fysiska aktiviteten minskade med ökad ålder. Studien visade också att eleverna var stillasittande omkring nio timmar per dag.
– Generellt mår svenska barn bra. Men det är en ojämlik hälsa. De barn som varken deltar i föreningsidrott eller rör på sig i vardagen och kanske också har sämre matvanor löper stor risk för ohälsa, säger Gisela Nyberg, forskare i barns i fysiska aktivitet och hälsa vid Karolinska institutet och Gymnastik- och idrottshögskolan.
I somras visade en delrapport från Folkhälsomyndigheten att den psykiska ohälsan gått ned i åldrarna. Bland 11-åriga flickor är det nu cirka 40 procent som känt av oro, nedstämdhet eller stress, medan motsvarande andel bland pojkarna är cirka 30 procent. Gisela Nyberg är övertygad om att det finns en koppling mellan fysisk inaktivitet och psykisk ohälsa bland unga.
