Balanserade Barn och TBO Happy living

- Tillsammans skapar vi nya möjligheter!

Länkar till forskning och intressanta artiklar

 

Innehållet i ”Träning i livet” baseras på publicerade studier och aktuell forskning.

Föreläsningarna startar med hjärnan, dess uppbyggnad och vilken påverkan den har för vår utveckling. Uppdatering sker via hjärnfonden: www.hjarnfonden.se

I föreläsningarnas praktiska och motoriska delar använder vi oss till stor del av det resultat Ingegärd Ericsson visade fram år 2003 i Bunkefloprojektet. Även uppföljningsstudien 2011 presenteras här. Vi tar upp vikten av en grundläggande motorik, då studien visar att barns skolprestationer i svenska och matematik förbättras med hjälp av ökad fysisk aktivitet. Läs mer här.

Lär dig mer genom en dokumentärfilm om Bunkefloprojekte,t inspelad 2015. Se mer här.

 

En vetenskaplig studie från 2014 visade att mer fysisk aktivitet på schemat gav förbättrade skolresultat i svenska, matematik och engelska. Forskarna kunde till och med se en viss försämring i elevresultaten på de skolor som inte fick ökad fysisk aktivitet. Slutsatsen i studien visar att genom att främja ökad fysisk aktivitet på timplanen kan barnens skolresultat förbättras.

Läs mer här.

Rörelse och fysisk aktivitet är otroligt viktigt för kroppen och hjärnan. I Anders Hansens bok Hjärnstark, kan vi ta del av vad forskning visar. Här visas en föreläsning han har utifrån boken Hjärnstark. Se mer här.

I november 2015 publicerade Håkan Westerblad en rapport om hur högintensiv träning ”kickstartar” kroppen genom att nybilda mitokondrier. Hur kan vi dra nytta av detta i skolan? Hur kan vi hjälpa barn till ökad koncentration och ett bättre fokus? Under föreläsningarna diskuterar vi detta och rekommenderar olika övningar. Läs mer här.

För hjälpa barn med barn med ADHD eller koncentrationssvårigheter hänvisar vi till en studie som gjorts vid University of Central Florida 2015. Forskarna bakom studien visar resultat på att om barn med koncentrationssvårigheter får röra sig, samtidigt som de tar del av kunskap eller gör ett prov, underlättar det barnens inlärning. Genom att bland annat låta barnen sitta på balansbollar eller motionscyklar kan de lättare hantera sin energi vid inlärning och prestera bättre. Läs mer här.

Genom att förlägga gymnastik eller rörelseträning några timmar efter en lektion med intensiv inlärning gynnas arbetsminnet hos barn, visar en forskningsstudie från 2016. Läs mer här.

Gottwalds studie fån 2016 visar hur spädbarn med bra motorik är bättre på att lösa uppgifter som kräver tankeförmåga. Gottwalds studie visar att om man tidigt uppmärksammar barn med motoriska problem kan man undvika inlärningsproblem senare i livet. Läs mer här.

 

Erwin et al. uppger att det finns mycket forskning kring positiva effekter av fysiska aktiviteter i klassrummet och att forskningen har ökat de senaste åren. De pekar på att rörelse ger positiva effekter för hälsa, skolresultat, motivation och psykiskt välmående. Samtidigt kan de se att forskning visar att pedagoger, främst i USA men även resten av världen, känner sig osäkra på hur de ska utföra rörelse och motorikträning i klassrummet. Läs mer här.

Niklasson, Rasumssen, Niklasson och Norlander visar i sin studie att motoriska problem inte försvinner med åldern. Sensomotoriska problem i den tidiga barndomen bör därför tas på allvar. Studien visar även att även samma diagnostiska instrument och behandlingsmetoder kan användas för både barn och vuxna med motoriska svårigheter.

Läs mer här.

Pless studie kring barn med DCD, visar att motorikproblem inte försvinner av sig själva eller vid enstaka träningstillfällen utan kräver regelbunden specifik träning. Läs mer här.

Parks et al. beskriver hur amerikansk forskning länge vetat om att fysisk aktivitet i klassrummet har flera fördelar. Man menar att genom att integrera fysisk rörelse i klassrummet når man rekommendationerna från National l Association for Sport and Physical education riktlinjer om att barn bör engagera sig i minst 60 minuters aktivitet varje dag i 10-15 min pass dagligen.

Läs mer här.

 

I nästan allt vårt arbete och under alla våra föreläsningar tar vi upp vikten av oxytocinet, kroppens "lugn och ro hormon". Med hjälp av beröring och massage kan vi hjälpa kroppen att frisätta oxytocin. Kerstin Uvnäs Moberg har forskat inom området och bland annat kommit fram till hur vi genom att vara hud mot hud påverkar lugnet i kroppen.

Läs mer här.

Vi utför också olika praktiska beröringslekar, massage och använder taktila redskap (bollar, penslar mm) för att på ett lekfullt och enkelt sätt inspirera till mer lugn och ro. Vi håller oss hela tiden uppdaterade via Touch Research Institute, Miami Florida, som regelbundet forskar om beröring och massage. http://www6.miami.edu/touch-research/Indemassage